Kristinas berättelse

LÄRARE I ÖSTERÅKERS KOMMUN

Den skola där jag arbetat 25 år fick inför vårterminen en ny biträdande rektor. Under hela vårterminen blev jag utan att jag förstod varför utsatt för ständiga påhopp och trakasserier av den biträdande rektorn, som var min närmaste chef.

I maj blev jag uppringd av några föräldrar som enträget bad mig ta över deras barns klass. Det var en allmän önskan bland föräldrarna. När jag berättade detta för rektorn sa hon att den klassen var upptagen, vilket sen visade sig inte vara sant. Hon tilldelade mig en annan klass.

Men strax efter skolavslutningen fick jag veta att en utomstående lärare skulle ha den klass som tilldelats mig. Jag fick inte veta varför, och inför höstterminen hade jag ingen klass och ingen tjänst. Efter att under hela sommaren ha funderat på orsaken till detta och därav mått mycket dåligt, blev jag i augusti sjukskriven på grund av depression och panikångest.

I början av september fick jag ett sammanträffande med rektorn för skolområdet. Jag blev då lovad att han skulle ta reda på orsaken till att jag blev av med min tjänst och han skulle åter-komma med besked. Men tiden gick och trots upprepade påstötningar hörde han inte av sig.

I slutet av oktober fick jag veta att det hade varit ”Föräldrastorm” mot mig. Jag förstod ingenting, eftersom jag visste att en klass med föräldrar särskilt bett mig att ta hand om deras barn och att mina föregående föräldrar hade varit så nöjda.

Efter några veckors väntetid då jag ännu inte fått vidare besked, tog jag kontakt med försäkringskassan, eftersom jag kände att jag måste komma tillbaka till arbetet igen innan jag blev helt knäckt av alla funderingar.

Försäkringskassans handläggare uppmanade mig då att gå tillbaka till min gamla arbetsplats och arbeta några timmar i veckan som resurs utan att det skulle kosta skolan någonting.

Efter att förgäves ha försökt få kontakt med rektorn gick jag i slutet av november tillbaka till min arbetsplats, efter samråd med flera lärarkollegor som behövde extra hjälp till barn med särskilda behov.

Vid ett tillfälle i november blev jag inkallad till biträdande rektor och rektor. Den senare skrek och bankade i bordet flera gånger och befallde mig att lämna skolan och inte komma tillbaka. Jag fick inte ens besöka min fosterson på skolan. Jag fick en CHOCK och gick direkt hem.

Efter det övergreppet gjorde min son en sammanställning av alla incidenter och tog med mig till en advokat. Denne skrev till skolchefen, vilket bara resulterade i beskedet att rektor har rätt att omplacera. Men till vad? Jag fick inte ens veta det.

Även om jag mådde mycket dåligt psykiskt pga allt detta längtade jag tillbaka till arbetet med barnen. Jag förstod att jag bara skulle bli ännu mera knäckt av att gå hemma och fundera.

Advokaten skickade ytterligare ett brev till skolchefen, men han fick inget svar.

Jullovet kom och min sjukskrivning gick ut sista december, men jag fick ingen uppgift från arbetsgivaren om hur min tjänst skulle se ut. Kanske hade de hoppats att jag skulle vara fortsatt sjukskriven?

När vårterminen började visste jag fortfarande ingenting. Jag blev inte kallad till studiedagen i början av terminen som var för alla lärare. Min son följde med till den kursgård där ”min” skola hade studiedag. Mitt namn fanns inte någonstans – jag räknades inte med!

Biträdande rektorn talade på studiedagen om ”Värdegrunden”. Det kändes som ett hån.

Biträdande rektorn sa inte ett ord till mig och talade inte till mig på hela våren. Jag fortsatte arbeta med barn med särskilda behov. Jag arbetade heltid och övertimmar för att försöka stärka mig själv. Men jag fick inte ens vara i ett f d resursrum, utan gick runt och letade lokaler varje dag och tvingades sitta i personalrum, korridorer och trappor. Dessa elever med särskilda behov är ju mer än andra beroende av struktur och jag som har gått flera speciallärarkurser var alltså tvungen att arbeta mot min övertygelse.

Jag hade ingen klass och inget rum. Detta kändes så tungt och förnedrande och jag var så trött och nedstämd att jag gick och lade mig så fort jag kom hem efter skolan varje dag. Jag var inte sjukskriven en enda dag under vårterminen, men när sommarlovet kom och jag kunde slappna av fick jag genast hög feber och sedan var jag sjuk så gott som hela sommaren.

I mars fick jag av en tillfällighet höra talas om två förtalsbrev mot mig. De två breven som var daterade juni året innan låg hos rektorn. Det var brev från två föräldrar som inte ville ha mig till lärare för sina barn.

Den ena föräldern var känd av oss lärare sedan flera år, eftersom hon ofta bytte lärare till sina barn. Hon ville inte ha äldre lärare, utan unga nyanställda. Nu hade hon bytt så hennes barn hade fått fyra olika lärare på bara ett par år i stället för en. Sin ilska och frustration hade hon tagit ut på mig och hon hade också anmodat en bekant, som inte kände mig, att skriva!

Dessa brev var kända av personaladministratörer, fackliga representanter och till och med föräldrar! Men breven hade man undanhållit mig!

Så efter nästan 30 år i kommunen behövdes dessa två förtalsbrev (”föräldrastorm”) för att jag skulle bli mobbad, utfryst och utkörd från skolan utan någon förklaring. Lögner som får stå oemotsagda blir ju till sanning!

Jag har senare fått höra att den biträdande rektorn fick ”sparken” från kommunen för att hon var ”totalt omöjlig att samarbeta med”. Men jag har aldrig fått veta detta eller fått någon förklaring, ursäkt eller UPPRÄTTELSE från skolan.

För att försöka få hjälp sökte jag mitt fack Lärarnas Riksförbund 25-30 gånger per telefon, brev och fax, utan att få svar. Är det bara vissa utvalda som får hjälp av facket? Förra året frågade någon i tidningen Skolvärlden varför det var bra att vara med i facket. Svaret den personen fick var att om det hände honom något skulle han få mycket hjälp av facket!

Jag har varit utsatt för ett otroligt övergrepp och inte fått någon hjälp från mitt fackförbund. För mig hade det varit mycket bättre om jag inte alls hade varit med i facket. Det hade besparat mig både pengar, tid, energi och besvikelser.

Kristina Lagerquist 2009-05-31

Tfn 08-54021486